Att veta hur ofta man ska städa varje rum hjälper dig att hålla hemmet fräscht, hygieniskt och välorganiserat utan att överarbeta. Frekvensen påverkas bland annat av hur många bor i hemmet, om det finns husdjur, hur mycket trafik rummet har och vilken nivå av renlighet du vill nå. Nedan får du en praktisk vägledning rum för rum samt varför frekvensen bör skilja sig.

Allmänt: varför frekvensen varierar

Flera faktorer påverkar hur ofta städning behövs:

Trafik och användning: Rummen med mest aktivitet – kök, badrum, hall – samlar oftare smuts och bakterier.
Miljö och hushållssammansättning: Husdjur, barn, allergier eller mycket besök gör att städbehoven ökar.
Ytskikt och material: Ljusa golv, vit inredning eller mattor kräver oftare rengöring för att inte uppleva “smutsigt”.
Syfte med rummet: Sovrum kanske kan städas något mer sällan än kök, men det påverkar trivsel och hygien.

Med dessa aspekter i åtanke blir det tydligare varför man inte har “samma städfrekvens” för alla rum.

Rekommenderad städfrekvens – rum för rum

Kök

Varje dag: Torka av bänkskivor, diskho och spishäll efter användning – det förhindrar uppbyggnad av bakterier och lukt.

Veckovis: Dammsug eller moppa golvet, torka skåpluckor och rengör fläktfilter.

Var 1‑3 månad: Djuprengör ugn, kylskåp och bakom vitvaror – fett och matrester kräver tidig åtgärd.

Badrum

Varje vecka: Skrubba toalett, dusch/badkar och torka ytor för att hindra kalk, mögel och bakterier.

Var 1‑2 månad: Djuprengör kakelfogar, golvbrunn, avkalkning och ventilationsgaller.

Fasta rutiner: Kontrollera ventilation och torka bort fuktrester – fuktigt badrum kräver extra uppmärksamhet.

Sovrum

Varje vecka: Byt sängkläder, dammsug eller mopp, torka nattduksbord och synliga ytor.

Var 1‑2 månad: Rengör under sängen, vänd madrassen vid behov och vädra grundligt.

Var 3‑6 månad: Djuprengör garderober, fönster och persienner – dessa ytor bygger upp damm över tid.

Vardagsrum / Allrum

Varje vecka: Dammsug/sopa golv, damma öppna ytor, putsa glas/skärmar.

Var 2‑3 månad: Rengör soffor, mattor, gardiner och rulla bort dammkällor – särskilt om du har husdjur eller mycket gäster.

Var 6‑12 månad: Djuprengör väggar, lister, fönster och bakom möbler.

Hall / Entré / Uppfart

Varje dag till varannan dag: Plocka bort skor, damma undan ytor och sopa upp grus eller smuts som kommit in.

Varje vecka: Moppa eller torka golvet ordentligt, torka dörrfoder och handtag.

Varannan månad: Rengör skåp, dörrsidor och fönster nära entrén – smuts samlas snabbt vid yttertak och öppningar.

Hur skapar du ett hållbart städrutinschema?

Bestäm en fast dag i veckan för varje rum eller typ av uppgift – t.ex. måndag badrum, tisdag kök.
Dela upp städningen i dagliga småuppgifter, veckovisa grunduppgifter och månatliga djupuppgifter.
Anpassa schemat efter din livsstil – en familj med barn behöver tätare städning än en ensambor.
Använd checklista – bocka av moment för att se vad som blivit gjort och vad som ska göras.
Ha realistiska dagar – undvik att göra allt på en gång, det blir ofta orealistiskt och leder till utmattning.

Fördelar med att följa rätt frekvens

Mindre risk för bakterier, allergier och mögel – särskilt i rum med fukt eller hög trafik.
Bättre trivsel – hemmet känns rent och fräscht.
Mindre behov av omfattande storstädningar – genom regelbundenhet blir jobben små istället för stora.
Lättare logistik – genom att sprida ut städningen slipper du stress och överbelastning.

Genom att använda dessa rekommendationer kan du skapa ett städschema som passar dig och ditt hem – och veta varför varje rum behöver olika frekvens.

Relaterat: tips för en smidig flytt under helgen

När du planerar veckans städrutiner kan det vara smart att synka dem med andra större uppgifter – som en planerad flytt. Att flytta på helgen kan ge dig mer tid och lugn.

👉 Läs mer: Tips för en smidig flytt under helgen

Där får du praktiska råd för att genomföra en helgflytt utan stress, inklusive packtips, tidsplanering och hur du undviker vanliga misstag.